Byggstarterna av nyproduktionsprojekt steg med 0,8 procent mellan april och maj enligt Byggfaktas Byggstartsindikator. Bostadsbyggandet steg med 2,2 procent medan övrigt byggande var oförändrat. De senaste tolv månaderna har Byggstartsindikatorn stigit med 5,8 procent.
Bostadsindikatorn har ökat med 20 procent medan Indikatorn för övrigt byggande minskat 1 procent.
Byggfaktas månatliga Byggstartsindikator visar hur nybyggnationen i bostadssektorn och övriga fastighetssektorer utvecklas. Indikatorn tas fram genom en bearbetning av uppgifter från Byggfaktas byggprojektdatabas och bygger på de byggstartade nybyggnationsprojektens uppskattade byggkostnader.
Genom att indikatorerna tas fram och publiceras med kort tidseftersläpning så ger de en tidig bild av byggkonjunkturen som inte kan ses i offentliga data förrän flera månader senare. Byggstartsindikatorn, som inkluderar byggstarter för samtliga nyproducerade byggnader exkl. anläggningar och infrastruktur, steg med 0,8 procent under maj, vilket var något lägre än det uppreviderade utfallet för föregående månad. Föregående månadsutfall har reviderats upp för bostäder och ned för övriga byggnader. Jämfört med samma månad i fjol var årstakten 5,8 procent i maj, en uppgång från förra månaden.
– Byggstartsindikatorn steg återigen och återhämtningen i bostadssektorn fortsätter vara starkare än nedgången för övrigt byggande. Även medräknat den osäkerhet som finns, huruvida det faktiskt byggs i vissa projekt, så har läget förbättrats de senaste månaderna, säger Tor Borg, analyschef på Citymark Analys och Byggfakta.
Nionde månaden med återhämtning för bostadsbyggstarterna
Byggstartsindikatorn för bostäder steg med 2,2 procent under maj. Jämfört med samma månad i fjol var indikatorn 20,5 procent högre. Tidigare månadsutfall har reviderats upp en del vilket förstärker bilden av en pågående återhämtning. Stockholmsregionen verkar vara den region som bidrar mest till återhämtningen, i de flesta övriga regioner är trenden stillastående eller nedåtgående.
– Det blir tydligare och tydligare att Bostadsindikatorn återhämtar sig. Den är dock fortfarande bara på halva nivån av den topp som nåddes våren 2021 och väl under de nivåer den legat på de senaste 8-9 åren. Det finns mycket kvar att återhämta, säger Tor Borg.
Årstakten för byggstartade bostäder på väg över 25 000 mot slutet av året
Byggstartsindikatorerna har en stark korrelation med den offentliga investerings- och byggstatistiken. De är dessutom ledande, dvs förändringar i indikatorerna tenderar att föregå förändringar i de offentliga siffrorna. Det innebär att de kan användas för kortsiktiga prognoser av byggutvecklingen.
Om Byggstartsindikatorn för bostäder justeras för kostnadsutvecklingen med byggnadskostnadsindex för bostäder så fås en god prognosindikator för antalet byggstartade bostäder.
– Byggstartsindikatorn signalerar en årstakt på omkring 23 000 byggstartade bostäder för 2023. Det är väsentligt svagare än den officiella statistiken som visar 29 000. Indikatorn signalerar i dagsläget att årstakten kommer att gå över 25 000 under hösten, säger Tor Borg.
Stillastående i övriga byggsektorer
Byggstartsindikatorn för övrigt fastighetsbyggande var oförändrad under maj, något lägre än månaden dessförinnan. Årstakten var -1,0 procent i maj, vilket är lägre än förra månaden. – Byggstartsindikatorn för byggandet utanför bostadssektorn ligger fortfarande på höga nivåer, även om utvecklingen stagnerat den senaste tiden. Större industriprojekt bidrar att hålla uppe byggstartsaktiviteten medan byggstarterna minskar i övriga sektorer som kommersiella lokaler och samhällsfastigheter, säger Tor Borg.
Nyproduktionsprojekt för drygt 158 miljarder kronor har byggstartats under de senaste tolv månaderna Sammantaget uppgår den uppskattade byggkostnaden (exkl. markköp) för de nyproducerade bostäder, som ingår i Byggfaktas projektdatabas, som bedömts ha byggstartats de senaste tolv månaderna till 43,4 mdkr. Det är en nedgång med 12,2 mdkr sedan föregående tolvmånadersperiod.
Motsvarande kostnad för övriga byggnader, som utgörs av, affärs- industri- och logistiklokaler, kontorsbyggnader, hotell och restaurant samt samhällsfastigheter, uppgår till 114,8 mdkr, en uppgång med 32,5 mdkr.
