BNP-tillväxten i år revideras ner från 1,8 till 1,4 procent i kölvattnet av tullkriget. Att inflationen de senaste tre månaderna legat över Riksbankens mål bedöms bero på tillfälliga faktorer. Svensk ekonomi går på knäna, arbetslösheten fortsätter att öka trendmässigt och hushållen håller alltjämt hårt i plånboken.

Tullkriget medför samtidigt betydande osäkerhet för både BNP- och inflationsutvecklingen. Bedömningen är ändå att det är större sannolikhet att styrräntan sänks än höjs. Riksbanken väntas sänka styrräntan i augusti, vilket i så fall ger lite lägre rörliga bolåneräntor. Aktiviteten på bostadsmarknaden tar inte fart, i synnerhet inte för bostadsrätter.

Däremot justeras bostadsbyggandet i år upp till 29 000 bostäder. Bostadspriserna väntas öka måttligt, med dryga 3 procent under året. Reformerna i vårpropositionen, inklusive nya ROT, väntas ha liten betydelse för den ekonomiska aktiviteten i stort och för bostadsmarknaden.

I dag publicerar SBAB årets andra nummer av Bomarknadsnytt med prognoser över svensk ekonomi och bostadsmarknad.

Här är de viktigaste slutsatserna:

Lägre svensk BNP-tillväxt som resultat av tullkriget

Den svenska exporttillväxten väntas bli lägre som en direkt följd av de tullar USA inför men också indirekt via en lägre global BNP-tillväxt i tullkrigets spår. Svensk BNP bedöms i år växa med 1,4 procent, en nedrevidering från 1,8 procent i februariprognosen. BNP-tillväxten för nästa år justeras ner från 3,0 till 2,7 procent. Arbetslösheten har justerats upp.

– Återhämtningen i svensk ekonomi går trögare än väntat och tullkriget strör ytterligare salt i såren. Vi har därför reviderat ner vår prognos för tillväxten i svensk ekonomi och upp för arbetslösheten, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Inflationsutvecklingen osäker

Att inflationen de senaste tre månaderna legat över Riksbankens mål mätt med 12-månaderstalen bedöms bero på tillfälliga faktorer, bland annat hyreshöjningar och ändrade KPI-vikter. Den stora prisuppgången på livsmedel bedöms också ha varit temporär.

Tullkriget gör samtidigt inflationsprognosen osedvanligt osäker. En lägre global- och svensk BNP-tillväxt – tillsammans med den, på senare tid, starkare kronan – bör dämpa inflationen. Förväntade fallande världsmarknadspriser på råvaror som olja och drivmedel när den globala BNP-tillväxten pressas ned, bidrar också till lägre inflation. Tullarna i sig kan samtidigt leda till ökade kostnader för vissa varor samt även ge störningar i de globala leveranskedjorna vilket bidrar till höjd inflation. Nettoeffekten på inflationen av tullkriget bedöms sammantaget vara negativ.

– Vår nuvarande bedömning är att det är större sannolikhet att tullkriget sammantaget har en negativ än positiv nettoeffekt på inflationen i Sverige, fortsätter Robert Boije.

Styrräntan sänks till 2,0 procent i augusti – ger lägre rörliga bolåneräntor

Mot bakgrund av att den höga inflationen i början av året bedöms ha berott på tillfälliga faktorer, nettoeffekten av tullkriget väntas bidra till lägre inflation, BNP-tillväxten justeras ner och arbetslösheten upp, väntas Riksbanken sänka styrräntan till 2,0 procent i augusti.

– Vår nuvarande bedömning är att Riksbanken behöver sänka styrräntan sett till den svaga utvecklingen av svensk ekonomi. Vi har lagt in sänkningen i augusti men anser egentligen att den borde komma tidigare då det tar tid för en räntesänkning att stimulera ekonomin. Vi tror dock att Riksbanken vill säkerställa att den höga inflationen i början av året verkligen var temporär och att tullkriget inte höjer inflationen innan man vågar sig på att sänka styrräntan, konstarerar Robert Boije.

– Med tanke på den stora osäkerheten om effekterna av tullkriget utesluter vi inte fler sänkningar av styrräntan i år – men inte heller att den höjs från nuvarande nivå vid en ogynnsam utveckling av inflationen, säger Robert Boije.

– Med vår nya prognos för styrräntan sjunker den rörliga snitträntan ner mot 3 procent i augusti. Bolåneräntorna väntas på lite sikt ligga i spannet 3–4 procent beroende på bindningstid, säger Robert Boije.

Ingen fart på bostadsmarknaden – bostadspriserna upp med dryga 3 procent i år

Efter en trendmässig uppgång i temperaturen på bostadsmarknaden för både bostadsrätter och villor ända sedan hösten 2022 har uppgången kommit av sig. Omsättningen på bostadsrätter är mycket lägre än normalt. Bostadspriserna har förvisso ökat sedan årsskiftet men betydligt mindre än vad som är normalt för säsongen. Reformerna i vårpropositionen, inklusive nya ROT, väntas ha liten betydelse för den ekonomiska aktiviteten i stort och för bostadsmarknaden.

– Mot bakgrund av den svaga utvecklingen på bostadsmarknaden och omvärlds-situationen som lägger sordin på bostadsmarknaden, har vi reviderat ner vår prognos för prisuppgången på bostäder i år från knappt 6 till drygt 3 procent, avslutar Robert Boije.

Prognosen för antalet påbörjade nya bostäder justeras för i år upp med cirka 5000 bostäder, vilket ger en total på 29 000 nya bostäder.

Bild: Анна Паньшина