Badhus är en av få kvarvarande mötesplatser där alla, oavsett ålder, kön, etnicitet eller samhällsstatus, kan aktivera sig. Det är en unik anläggning på många sätt. Idag finns cirka 450 offentliga badhus där merparten är byggda under rekordåren 1965–1975. Flera kommuner står inför beslutet att bygga nytt eller renovera dessa anläggningar som både är komplicerade och kostsamma.
Det gäller att vara noga med både korrosion, fukt och luftkvalitet som kan kräva dyrbara åtgärder i efterhand om det inte blir rätt. Sedan badhusen byggdes har mycket förändrats gällande användningen. Dessvärre har inte de befintliga byggnaderna förutsättningar som behövs för att klara de högre påfrestningarna som de nya användningsområdena medför.
– Det finns ett antal utmaningar som kommunerna står inför. Vid en marknadsundersökning som gjordes 2020–2021 stod det klart att badhusen rankas mycket högt hos landets kommuninvånare samtidigt som priserna att bygga har gått upp kraftigt. Det behövs mellan 40-60 miljarder kronor att ersätta våra bad- och simanläggningar. Kommunerna har en svår situation, säger Karl Lilja, ordförande i Svenska Badbranschen.
Även om kompetensen har ökat under de 20 senaste åren så står branschen inför stora utmaningar då badhus är komplexa anläggningar både att bygga och driva. Den kraftigt ökade kostnadsnivån är problematisk. I synnerhet då kostnaderna har stigit mer än andra byggnadstyper och man inte riktigt vet inte vad det beror på.
– Samma skrift med utmaningar som konstaterades i SOU 1954:25 gäller fortfarande idag. Det har visserligen gjorts utredningar efter 1954 men det skulle kanske vara på sin plats att göra en ny lite större utredning då många kommuner står inför svåra vägval. Det höga kostnadsläget gör att kommuner tvekar kring välbehövliga projekt. En annan fråga är anslagsbudgetens lämplighet kring badhus. Kommunerna fattar beslut om underhåll en gång om året i stället för att kunna arbeta med långsiktiga underhållsplaner. Att politikerna ska fatta beslut varje år riskerar att påverka badens livslängd negativt, fortsätter Karl Lilja.
Människors behov och beteenden förändras vilket påverkar utformningen men även hur anläggningarna bör bemannas. Simkunnighet, säkerhet och bemötande är viktiga frågor att ta hänsyn till. Det handlar om att tänka i grunden, anpassa anläggningarna och personalbehoven till de nya krav som ställs.
– Vi har under 2023 och 2024 tillsammans med Svenska Livräddningssällskapet hållit säkerhetsseminarier runt om i landet där det framgår att situationen för personalen har blivit mer utmanande. För att möta behovet har ett lyckat program för kompetensförsörjning rullats ut. Personalen måste känna sig trygg i sin roll när utmaningarna blir flera, säger Karl Lilja.
En annan utmaning är kommunernas bristande framförhållning kring badhusbyggnation eller renovering av det befintliga badet. Avsaknad av beslut leder i allt högre utsträckning till akutstängningar av badhusen vilket får stora konsekvenser för folkhälsan. Samordning är en annan fråga som lyfts. Varför går inte mindre kommuner ihop och delar på en anläggning? Det krävs att kommunerna börjar prata med varandra och varför inte nyttja varandras erfarenheter i projekten utöver studiebesök.
– Svenska livräddningssällskapet konstaterar att vattenyta per capita minskar hela tiden. Vattenytan är kopplad till simkunnighet. Vi har en skyldighet att lära människor simma i det här landet, konstaterar Karl Lilja.
Driftsekonomi är en annan viktig fråga, där man förr pratade mycket om investeringar medan man numera talar om driften per år. Det sätts en investeringsbudget men årskostnaden är egentligen en viktigare fråga då den tar hänsyn till fler parametrar.
– Det handlar inte bara om vatten, el och personal utan också intäkterna från de som besöker badhusen. Ju mer attraktiv ett badhus är desto fler besökare och därmed större intäkter vilket i sin tur sänker den totala kostnaden för badhuset. Hur många aktiviteter krävs för att ett badhus ska vara attraktivt, är en fråga Karl Lilja ställer.
Entreprenörer som kan bygga badhus har tidigare varit få då flera aktörer länge hade byggförbud. Idag bygger NCC, Peab och Cobab flest badhus men entreprenörer som Rekab, Serneke, Betonmast, Vestia och snart Skanska är också aktiva på marknaden. Kompetensen har ökat och fler bolag ger sig in i att bygga badhus, vilket är viktigt för konkurrensen.
Antal leverantörer ökar också och produkterna blir bättre. Men fortfarande gäller det att hålla tungan rätt i mun där man säkerställer projekten med rätt erfarenhet som bygger och kollar bakåt vad de gjort tidigare.
Upphandlingsmyndigheten har tagit fram kriterier för att underlätta att ställa hållbarhetskrav vid upphandling av bad- och simanläggningar. Kriterierna fokuserar på energieffektivitet, vattenkvalitet och innemiljö. De lämpar sig bäst för nybyggnation, men kan delvis användas för renoveringsprojekt.
Kriterierna ger information och stöd till kommuner, myndigheter, projektledare och byggföretag om vad som är möjligt vid byggnation av bad- och simanläggningar idag och vad som skapar förutsättningar för en hållbar och kostnadseffektiv drift över lång tid. Att skolan har tillgång till badhus är viktigt då simkunnighet ingår i grundskolans läroplan.
Under det kommande decenniet ska mer än 300 kommunala badhus antingen renoveras eller ersättas med nya badhus. Då driftkostnaderna för badhus är höga och livslängden låg är det viktigt för såväl ekonomin som klimatet att de är energieffektiva. Hållbarhetskriterierna är utformade som funktionskrav och fokuserar på energieffektivitet, vattenkvalitet och innemiljö.
– Den här sortens upphandlingar är ofta komplicerade. Det beror på att bad- och simanläggningar byggs så pass sällan. Det kan gå 30–40 år mellan badhusbyggen, så det saknas ofta aktuell kunskap om hur upphandlingarna ska göras på bästa sätt för att till exempel minska anläggningarnas negativa påverkan på miljön och klimatet, säger Heini-Marja Suvilehto, hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten.
Upphandlingsmyndighetens kriterier är till för att underlätta kommunikationen mellan beställarorganisationen och leverantörerna genom att de krav som ställs i upphandlingen blir lättare att förstå för alla parter.
