Nyheter

LINK utvecklar åldersvänligt generationskvarter i Kongsvinger i Norge

På uppdrag av Public Property Invest tar LINK Arkitektur fram ett förslag om att omvandla den befintliga företagsparken till ett åldersvänligt bostadskoncept i Kongsvinger i Norge. I Otervegen 23 vill man skapa en social livsmiljö som underlättar flera generationer; en inkluderande och hållbar stadsdel där äldre kan leva ett aktivt, tryggt och socialt liv tillsammans med den yngre generationen.

Arbetet med att utforma en ny detaljreglering för fastigheten pågår nu. Syftet är att komplettera bostadsutbudet i Kongsvinger med bostäder där den åldrande befolkningen ska kunna klara sig själv och bo hemma längre, samt skapa ett inkluderande lokalsamhälle där människor i alla åldersgrupper kan bo tillsammans.

– Ett nytt generationskvarter i Otervegen 23 ska svara mot kommunens otrygga behov av bostäder bättre anpassade till en åldrande befolkning. Det nya bostadsområdet kommer att ha fokus på bostadsutveckling som klarar av äldrevågen genom att etablera ett kvarter med goda boendekvaliteter och parametrar för gemenskap och aktivitet, utomhus och inomhus. Det kommer att ordnas för en mängd olika sociala mötesplatser, samhällslösningar, samordnade aktiviteter och en bostadsmix som inbjuder till en varierad sammansättning av människor, förklarar Henrik Larsen på Public Property Invest.

Området har mycket god potential för åldersvänlig utveckling. Fastigheten har gott om plats, och öppnar upp för en trevlig parkliknande planlösning där man kan ordna olika aktiviteter. Omvandling och återanvändning av befintliga kontorsbyggnader till nya bostäder ligger i linje med PPI:s önskemål om en hållbar utveckling av fastigheten.

Det föreslås även tillföra ny bebyggelse på tomten med kompletterande bostäder och viss offentlig/privat service. Det planeras kostnadseffektiva bostäder som når en bred grupp köpare. Hållbarhetskvaliteter både inne i bebyggelsen, mellan dem och i områdets landskapsutformning betonas. Natur och landskap är en av de största identitetsmarkörerna för tomten och möjliggör goda boendekvaliteter och en kvarterskultur med en inkluderande miljö.

Den arkitektoniska planeringen för åldersvänliga generationskvarter fokuserar på tillgänglighet, social interaktion, säkerhet och att ha en enkel resväg till gemensamma tjänster och kommersiella erbjudanden.

– God bostadskvalitet och bra platsutveckling handlar om mer än att utforma byggnader. Som arkitekter kan vi skapa närmiljöer som bidrar till att förbättra både den fysiska och psykiska hälsan, samt säkerställa utformningen av bostäder med säkra och funktionella lösningar.

– Framgångskriteriet för ett bra generationskvarter är att möjliggöra en aktiv, meningsfull och social livsstil i den egna närmiljön. Kvarteret bör därför planeras med möjligheter till rörelse, hobby- och aktivitetsmöjligheter, sociala mötesplatser, samhällslösningar och en bostadsmix som inbjuder till en varierad sammansättning av människor. Generationskvarteret i Otervegen kommer att ge ett positivt tillskott av mötesplatser och aktiviteter till närområdet, men kommer också att kunna knyta an till och vitalisera befintliga erbjudanden, förklarar Camilla Aakre, utvecklingschef för bostäder på LINK Arkitektur.

LINK Arkitektur har samlat kunskap från forskningsmiljöer i utvecklingen av konceptet för generationskvarteret.

Norska arkitekters landsforbund och Senter for ett åldersvänligt Norge har publicerat goda råd för åldersvänlig platsutveckling. Det finns också forskning om vilka gemensamma drag i livsstilar som verkar lägga grunden för ett långt och gott liv.

I Blue Zones-projektet har de zoner i världen med den högsta förekomsten av invånare som levt hälsosamma och hälsosamma liv i mer än 100 år kartlagts och undersökts. LINK arkitektur har redan utvecklat designmetoden Nordic Placemaking i samarbete med partners, en metod för att skapa attraktiva och aktiverande platser med identitet, samt konceptet Safe City som handlar om trygghetsskapande miljöer. Lärande ska hämtas från innovativa lösningar och modeller som inkluderar den äldre befolkningen i framtida bostadsutveckling