Den 19 september är det dags för konferensen City Memories på ArkDes i Stockholm. Då presenterar stadsarkiven i Stockholm, Köpenhamn och Budapest nya metoder för att utforska och tillgängliggöra historiska byggnadsritningar. Det bidrar både till att förstå dåtidens stadsliv och till att ge nya perspektiv på dagens stadsutveckling.
Konferensen är finalen på det tvååriga EU-finansierade projektet ”City Memories – Visualizing change in three Europan capitals”. Experter inom stadshistoria, kulturarv och arkitektur har på olika sätt samarbetat med samma utgångspunkt: nya metoder för att utforska och tillgängliggöra respektive stads historiska byggnadsritningar.
– I varje byggnadsritning går det att få fram berättelser om invånare, entreprenörskap, tekniska uppfinningar, politiska och sociala system som skapat och förändrat staden, säger Ann-Sofi Forsmark, utvecklingschef på Stockholms stadsarkiv och koordinator för projektet. Medborgarinvolvering, hållbarhet och inkludering har varit viktiga utgångspunkter i arbetet.
Stockholms stads bygglovsritningar från åren 1713-1978 utsågs 2011 till världsminne av UNESCO. På konferensen lyfter Stockholms stadsarkiv fram nya aspekter på ritningarna. Med hjälp av uppgifter i arkiven kan kvinnliga byggherrar från 1700- och 1800-talet spåras och synliggöras genom att deras namn görs sökbara i en publik databas.
Stadsarkivet ska också ta fram en handledning tillsammans med historikern Karin Carlsson, som ska göra det lättare för användarna att förstå vilken sorts information byggnadsritningarna i arkivets samling innehåller.
I ett specialdesignat masterprogram har Köpenhamns stadsarkiv och Det Kongelige Akademi undersökt hur historiska byggnadsritningar från Stadsarkitektens samling kan vara användbara för dagens arkitektstudenter i arbetet med hållbara hus. Det har visat sig att de äldre ritningarna fungerar både för att lära känna en byggnad och som inspiration till nya lösningar, där omgestaltningar kan vara ett alternativ till att bygga nytt.
I Budapest samarbetar stadsarkivet med festivalen ’Budapest 100”, där historiska hus håller öppet för allmänheten och volontärer samlar information om husens historia, som sedan ska arkiveras. Arkivet har också ett samarbete med Óbuda University, som tagit fram 3D-visualiseringar av de historiska byggnadsritningarna.
På bilden: 23 åriga Emerentia von Lantingshausens tillbyggnad av personalbostäder (domestiquerum) till sitt stadspalats vid Kungsträdgården från 1821 som hon ärvde av sin far. Utöver personalbostäder även en ny tvättstuga, mangelrum, vagnshus, pigkammare och spannmålsmagasin. Okänd arkitekt.
