Text: Jens Pihlblad, näringspolitiskt ansvarig för Fastighetsägarna MittNord
Riksbankens räntebesked den 20 augusti innebär ingen omedelbar lättnad för landets fastighetsbolag. Osäkerheter på intäktssidan och en brant kostnadsutveckling medför fortsatt stora utmaningar kring ekonomin i höst. Det blir tydligt i kommunikationen med våra medlemmar där många är hårt pressade till följd av ökade förvaltningskostnader, taxor och avgifter.
På tio år har kostnaderna för att förvalta en hyresfastighet ökat med cirka 50 procent, medan hyrorna ökat med runt 15 procent. Att det ser ut så beror på att vissa kommuner och energibolag i landet mångt och mycket verkar på monopolmarknader och kompenserar sina högre kostnader genom att vältra över dem på fastighetsägare. Det är ohållbart.
Några av kostnadsökningarna är alltså drivna av kommunala beslut och de påverkar en hel bransch. Det är inte rimligt att tro att fastighetsägare kan bära bördan av ständigt stigande kostnader utan att det får konsekvenser.
Fastighetsbranschen består till övervägande del av mindre fastighetsägare och när kostnaderna överstiger intäkterna är det bara en tidsfråga innan det blir omöjligt att bedriva verksamheten vidare. Hyran är för många av våra medlemmar den enda intäktskällan.
För 2024 har förvaltnings- och ägandekostnaderna för hyresrätter stigit med cirka 14 procent, medan årshyresförhandlingarna resulterade i 5-5,5 procents hyreshöjningar. Dessa siffror visar tydligt på den obalans som råder och hur fastighetsägare alltmer hamnar på efterkälken.
På sikt riskerar vi att se en kraftig nedgång i investeringarna i hyresrättsfastigheter vilket leder till färre tillgängliga hyresrätter och minskade möjligheter att underhålla och utveckla befintliga fastigheter. Konsekvenserna av en sådan utveckling sträcker sig långt bortom fastighetsägarna själva.
Kommunernas attraktionskraft för nya invånare kan minska när bostadsbeståndet inte utvecklas, och detta kan i sin tur påverka den lokala tillväxten negativt.
Kommunpolitiken måste ta ett större ansvar och agera för att stoppa den negativa spiralen. Prissättningen inom kommunala verksamheter måste vara rimlig och skälig, och tydliga krav på effektiviseringar bör ställas. Men det räcker inte – politikerna måste också aktivt arbeta för att hålla nere kommande taxe- och avgiftshöjningar. Vi befinner oss i en tid då bredare ansvarstagande från politiskt håll är nödvändigt för att säkerställa fastighetsbranschens framtid och därmed även kommunernas utveckling.
