Det byggs färre flerfamiljshus i områden där kommunpolitiker bor, visar ny forskning från Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
Kommunpolitiker i Sverige är mindre benägna att godkänna bygglov för nya flerfamiljshus i de områden där de själva bor, visar en ny studie från Stockholms universitet. Forskningen visar att politiker tenderar att flytta impopulära byggprojekt till andra delar av kommunen, vilket kan öka den lokala ojämlikheten och påverka livsmiljön i hela kommunen.
Kommunpolitiker har makten att godkänna eller avvisa bygglov i sin kommun. Dessa beslut är avgörande för hur olika områden utvecklas. En ny studie, baserad på data från tre valperioder och samtliga kommuner i Sverige, visar att politiker tenderar att skydda sina egna bostadsområden.
Impopulära byggprojekt placeras där politiker inte bor
– Det är tydligt att politiker placerar nya, impopulära byggprojekt i områden där de själva inte bor, säger Olle Folke, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, tidigare Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, och en av de forskare som ligger bakom studien.
Beslut om nya lägenhetshus i ett område är ofta omdiskuterade eftersom husen bland annat ger försämrade ljus- och trafikförhållanden samt ökar trycket på kommunala tjänster som barnomsorg och sjukvård.
Undersökningen använder sig av kommunalval där vänster- eller högerblocket vunnit med liten röstmarginal, vilket omfattar ungefär 40 procent av kommunerna. Efter ett typiskt jämnt val godkänns ungefär 10 procent färre flerbostadshus i områden där det bor fler politiker från den styrande majoriteten.
Konsekvenser för lokal ojämlikhet
När studien analyserar samtliga kommuner visar det sig att både höger- och vänsterpolitiker ofta bor i relativt välbärgade områden med högutbildade höginkomsttagare och bostadsägare. Jämfört med politiker från vänsterblocket har dock politiker från högerblocket lägre sannolikhet att bo i områden med låginkomsttagare och utrikesfödda.
När politikerna undviker att placera nya, potentiellt impopulära byggprojekt i sina egna bostadsområden, riskerar andra, mindre välbärgade delar av kommunen att drabbas hårdare. Detta mönster kan leda till ökad ojämlikhet inom kommunen, där redan privilegierade områden skyddas medan andra områden belastas med fler nya byggprojekt.
Flera möjliga förklaringar
Flera faktorer kan ligga bakom politikernas beslut att skydda sina egna bostadsområden.
– En anledning kan vara att de har bättre insikt i de negativa konsekvenser som byggprojekten kan föra med sig i det egna närområdet. Ekonomiska intressen, som att skydda värdet på den egna bostaden, samt sociala faktorer, som att undvika kritik från grannar och bekanta, kan också spela en roll, säger Linna Martén, forskare på Institutet för Social forskning vid Stockholms universitet och en av författarna till studien.
