När Finlandiahuset- Alvar Aaltos berömda konsert- och kongressbyggnad i Helsingfors renoveras ersätts den av Lilla Finlandia, en funktionell modulkonstruktion och återanvändningsbar träbyggnad som gör att i stort sett hela det stora Finlandiahusets ordinarie program kan fortsätta som vanligt.
Att en verksamhet inte behöver upphöra bara för att huset renoveras är den här moderniseringen ett exempel på. Den tillfälliga ersättningsbyggnaden behöver heller inte bli byggsopor när renoveringen är klar. Lilla Finlandia restes snabbt och kan nedmonteras minst lika snabbt för att sedan transporteras och återanvändas för andra ändamål någon annanstans. Det talas om att nästa uppdrag för Lilla Finlandiahuset blir att härbärgera en skola eller ett daghem.
När Östermalmshallen i Stockholm renoverades byggdes en temporär, återanvändningsbar saluhall. Den tillfälliga saluhallens träkonstruktion hade högt i tak, mycket rymd och släppte in rikligt med dagsljus. Den gamla tegelbyggnaden från 1888 är färdigrenoverad och återinvigd sedan några år tillbaka men några saknar saluhallen i trä.
De får i stället glädjas åt att träbyggnaden blivit padelhall och restaurang i Mölnlycke utanför Göteborg där andra har nöje av den. Wallenstam köpte saluhallen och finansierade nedmonteringen. De förvarade byggmaterialet innan huset byggdes upp på nytt i Mölnlycke. Inredning och det mesta av materialet återbrukades medan en mindre del såldes till förmån för välgörenhet. Saluhallen är ett återbruksprojekt utan någon likvärdig motsvarighet i Sverige.
Enligt Håkan Arnebrant, affärsutvecklingschef på Metsä Wood, materialleverantör till byggnaderna, blir det här sättet att bygga på allt vanligare. Det är miljövänligt och lönsamt utan att avkall för den skull görs på kvalitet.
– Det pratas mycket om temporära byggnader. Intresset från marknaden är stort. Att bygga temporärt på en plats och sedan återanvända byggnaden på en annan är ett ekonomiskt sätt att lösa utmaningar som en totalrenovering kan innebära. Men det är framför allt drivet av miljöförbättringar.
Allt fler modulhus
Det finns också modulära byggnader som är tänkta att vara permanenta, men som kan demonteras och byggas om för andra ändamål i framtiden om så önskas. Ett exempel är ett kontor i centrala Amsterdam som har byggts med en kombination av trä, stål och glas. En stålram med l-formade, bärande balkar håller ihop väggar och tak medan glas har monterats direkt på stålpelarna i stället för på fönsterkarmar som är brukligt.
Även här har Metsä Wood varit huvudleverantör.
– Stommen är av Kertobalkar LVL, ett laminerat träfaner som skapas genom att flera lager av tunna fanér limmas ihop under hög värme och högt tryck och ger styrka och låg vikt till väggar- tak- och golv. Elementen tillverkas i fabriker och transporteras direkt till byggarbetsplatsen. Det snabbar på byggprocessen och säkerställer att projektet hålls inom budgeten.
Kerto LVL-element är lätta och enkla att flytta även på hektiska byggarbetsplatser i stadskärnor som Amsterdam. Ändå ställs minst lika höga krav på flyttbara byggnader som på permanenta.
– För att en byggnad ska kunna uppfylla högt ställda krav på säkerhet, anpassningsbarhet, transport och återanvändning, måste den vara byggd av tåliga material som klarar hög belastning. Den måste också ha särskilt utformade infästningspunkter för att monteras och demonteras. I övrigt är det i stort sett samma krav som för permanenta byggnader, understryker Håkan Arnebrandt.
Alla ovanstående byggnader är exempel på tecken i tiden.
De är pusselbitar i ett miljötänk och en delningsekonomi. Konstruktionsmässigt följer byggnaderna principerna för hållbarhet och cirkulär ekonomi. Lilla Finlandiahuset är konstruerat av flyttbara, återanvändningsbara trämoduler. Saluhallens takkonstruktion är löstagbar och återanvändningsbar medan Amsterdams kontorsbyggnad i träelement med inslag av stål, också är omvandlingsbar.
Trä, stål och betong
Ett annat intressant material är betonghåldäck, ett förspänt bjälklag med längsgående kanaler som är materialsnålt och lätt i och med kanalerna, men som också har hög bärighet och klarar stora spännvidder. Betonghåldäck skapar möjligheter för flexibla planlösningar och försök har gjorts att demontera betonghåldäck och återuppbygga dem på andra platser.
Sammantaget kan de här materialen begränsa tiden som ett bygge kräver utan att avkall görs på kvalitet, eller för den delen estetik, något som varit viktigt för träkonstruktionerna Lilla Finlandia och saluhallen på Östermalm.
Lilla Finlandias arkitekt Jaakko Torvinen säger att ordet Finlandia för honom framkallar en ”nationalromantisk bild av en tallskog”, något han återskapat med 95 grenförsedda tallar som används som pelare både inne i byggnaden och på terrassen. Lilla Finlandia är en estetisk attraktion i sig som lockar människor till Helsingfors centrum.
Den 2 000 kvadratmeter stora träsaluhallen är inte sämre. Den har blivit nominerad och vunnit priser för sin estetik. Hallen som numera går under namnet Östermalmshallen Padel, innehåller sex dubbelbanor för padel samt en restaurang. Byggnaden har vunnit Architizer A+ Award, Design S arkitekturpris och Stockholms Handelskammares Stadsmiljöpris. Huset har ritats av Tengbom som även anpassat byggnaden till dess nya plats och funktion.
Så här träffande kommenterade Tengboms Stockholmschef, Mark Humphreys, byggnaden;
” Något vi tar med oss framåt är att god arkitektur är en viktig förutsättning för långsiktig hållbarhet ”.
