Det gigantiska framtidsprojektet Skandiaporten i Göteborgs Hamn har påbörjats. Det syftar till att hamnen ska kunna ta emot världens största containerfartyg tyngre lastade än i dag genom en omfattande farledsfördjupning. Första delen av projektet, kajförstärkning i Skandiahamnen, är nu i gång.
Oceangående fartyg med kapacitet på över 20 000 containrar kommer regelbundet till Göteborgs Hamn. Men de största av dem, 400 meter långa, kan inte komma in fullastade eftersom dagens djup i farleden begränsar. Med fördjupningen av farled och vändyta ska dagens maxdjup om 13,5 meter fartygsdjup ökas till 16,5 till 17,5 meter. Först ska dock kaj och hamnbassäng vid Skandiahamnen förberedas.
– Efter tre års förberedelser och detaljprojektering i partnering med NCC är vi nu igång med byggfasen. Det är spännande att starta upp ett så här stort projekt. Det ska bli kul. Samtidigt har vi stor ödmjukhet inför de utmaningar som ett så komplicerat projekt medför, säger Jan Andersson, Göteborgs Hamns projektchef för Skandiaporten.
Det nu aktuella samverkansprojektet handlar om förstärkning av det västra kajläget, 700 meter av Skandiahamnens l,2 kilometer långa kaj för containerfartyg ytterst mot farleden. Det 500 meter långa östra kajläget, som NCC har option på, är inte formellt beslutat eller finansierat än.
Markpålar, kranbalk och spont
Som totalentreprenör har NCC uppdraget att förstärka och bygga om kaj och terminalytor, förstärka kajkanten med längre och kraftigare spont som förberedelse för fördjupning av hamnbassängen och därtill bygga 500 meter ny kranbalk för de största containerkranarna. Sedan muddringen är genomförd och hamnbassängen fördjupats med sju meter ska NCC även erosionsskydda den nya botten och korrosionssäkra sponten med anoder. Totalt 15 000 kvadratmeter terminalyta schaktas ut, förstärks med bland annat 1500 bankpålar och återfylls.
Flera moment i entreprenaden beskrivs som tekniskt utmanande, till exempel undervattensgjutning och avancerad grundläggning i det befintliga hamnområdet.
– Det är just nu under våren mycket demontering, rivning och schaktning och förberedelser för pålningsarbeten, säger Linus Pålbrink, NCC Sveriges projektchef. Det är ett häftigt projekt, mångsidigt och komplext och det utförs under fullt pågående hamnverksamhet med fartyg vid den övriga kajen och full containerhantering innanför vår arbetsplats. Vi arbetar som i en satellit ute på kajen. Det är mycket logistik eftersom vi redan har 100 till 120 man på plats.
NCC:s arbete pågår först fram till hösten 2026, varefter muddring och fördjupning ska utföras närmast utanför kajen. Därefter kommer NCC tillbaka för att bland annat placera ut erosionsskydd och sätta anoder på spont som korrosionsskydd. Helt klar ska den västra kajdelen vara första kvartalet 2028.
Svårhanterad stålspont
Hercules Grundläggning AB, som arbetar med pålning, stödkonstruktioner och grundförstärkning, ingår i NCC-koncernen och är underentreprenör i projektet kajförstärkning.
– Det här är ett stort projekt för oss. Vi kommer att vara på plats i minst ett och ett halvt år, säger Robert Jungevi, blockchef Hercules i projektet. Vårt uppdrag är att byta ut de skyddande stålsponten i kajkanten, som blir för korta när hamnbassängen fördjupas, till nya och längre stålspont. Därtill ska vi förstärka marken i baklandet för containeruppställning och förlänga den inre kranbalken, rälen som kranarna rullar på.
På 500 av de 700 meterna kaj handlar det om ny slagen stålspont och på 200 meter borrad stålspont mot berg. De slagna spontbrädorna är 1,4 meter breda och mellan 19 och 28 meter långa. De utgör sammanlagt 1000 ton stål, som skapar ett heltäckande solitt tätskydd längs delar av kajavsnittet.
– Utmaningen för oss är framför allt logistiken, eftersom vi befinner oss inne i ett skyddsområde. En minst lika stor utmaning är arbetsmiljörisker som väder och vind och nära-vatten-arbete, eftersom vi hanterar sponter som vardera väger som mest cirka sju ton och som utgör stora segel när vinden drar på, säger Robert Jungevi.
Göteborgs Hamn har under lång tid haft stora ambitioner med sitt hållbarhetsarbete och elektrifiering. Tidigt erbjöd man för övrigt land-el vid flera kajer för inneliggande fartyg. Ambitionen just nu är att i projektet minska CO2-utsläppen med 25 procent jämfört med situationen år 2015. I arbetet med terminalytorna i Skandiahamnen finns nu för första gången en eldriven pålningsmaskin på plats.
Allt ska vara klart 2028
Skandiaporten är ett samverkansprojekt mellan Sjöfartsverket, Trafikverket och Göteborgs Hamn. Den senare ansvarar för kajförstärkningarna, medan Sjöfartsverket ansvarar för den kommande farledsfördjupning. Den omfattar en nästan fem kilometer lång sträcka från området på Rivö fjord söder om Energihamnen, där norra och södra farlederna in mot Göteborg möts, och fram till Skandiahamnen.
Elva miljoner kubikmeter ska muddras bort. Projektet bäddar för att Göteborg i framtiden ska kunna ta emot inte bara dagens största containerfartyg fullastade utan också fartyg på 430 meter och bredd om 65 meter och ett maximalt djupgående om 17,5 meter, som redan lär finnas på ritbordet.
Muddringen av farleden väntas starta tidigast hösten 2026. Hela projekt Skandiaporten ska vara klart till första kvartalet 2028 till en sammanlagd kostnad om 2,8 miljarder kronor i 2017 års kostnadsläge.
Jan Andersson har ett långt förflutet i Göteborgs Hamn. Han anställdes redan 2001 som projektledare för den då aktuella fördjupningen av containerhamnens östra kajläge till 14 meter. Det är där som dagens Maersk-fartyg lägger till.
Sedan dess har han varit chef för hamnens enhet Infrastructure och nu ska han alltså leda nästa stora farleds- och kajfördjupning.
– Arbetet är mycket väl förberett, vi fick mer tid på oss när statsfinansieringen drog ut på tiden och därför är det hela tyvärr försenat med två tre år. Men vi ser fram emot vår samverkansentreprenad med både förväntan och spänning, säger Jan Andersson.
FAKTA:
Byggtid: 2024–2028
Byggherre Göteborgs Hamn AB
Totalentreprenör NCC Sverige AB
Entreprenadkostnad: Drygt en miljard kr (hela Skandiaporten 2,8 miljarder)
