Mäklarsamfundet välkomnar Kristdemokraternas förslag att slopa stämpelskatten, som presenterades idag. Stämpelskatten försvårar inträdet på villamarknaden, försämrar rörligheten och ökar hushållens ekonomiska sårbarhet.
Det är hög tid att slopa en ineffektiv och felkonstruerad kvarleva från 1600-talet.
– Från början var stämpelskatten tänkt som kostnadstäckning för staten. I dag är stämpelskatten runt två miljarder dyrare för villaägare än vad fastighetsskatten var när den avskaffades. Det är en ineffektiv skatt som höjer tröskeln till den egna täppan och ökar hushållens ekonomiska sårbarhet, säger Oskar Öholm, vd Mäklarsamfundet.
Stämpelskatten drabbar den som köper en fastighet. För en privatperson rör det sig om en skatt på 1,5 procent av bostadens pris och 2 procent av de nya lån som tas på fastigheten. I en rapport från 2022 kunde Mäklarsamfundet visa att stämpelskatten ökat med 94 procent på tio år på grund av stigande bostadspriser. Statens intäkter från stämpelskatterna har därmed också ökat dramatiskt i takt med stigande bostadspriser.
2022 uppgick skatteintäkterna från stämpelskatten till cirka 16 miljarder kronor. För den som behöver flytta kan kostnaden uppgå till hundratusentals kronor.
För exempelfamiljen, som representerar genomsnittet i riket, har stämpelskatten ökat med cirka 43 procent sedan 2016, vilket motsvarar en 35 000 kr högre tröskel in till villamarknaden.
Hade familjen fått välja att amortera istället för att betala stämpelskatt hade deras belåningsgrad kunnat sjunka med cirka 3,5 procent av bolånet.
I Stockholmsregionen, där villapriserna är högst, uppgick stämpelskatten (2022) vid köp av ett genomsnittligt och tidigare obelånat småhus totalt till cirka 230 000 kr. I Skåne var beloppet i genomsnitt 130 000 kr och i Jönköpings län knappt 90 000 kr. I vissa kommuner uppgick stämpelskatten vid tiden för beräkningarna till över 300 000 för ett genomsnittligt småhus.
– Stämpelskatten försämrar bostadsmarknadens funktionssätt, och det är barnfamiljen som vill förverkliga en blygsam villadröm som får betala priset. Att slopa den här gamla kvarlevan från 1600-talet skulle både sänka tröskeln till villamarknaden och förbättra husköparnas marginaler. Marginaler som till exempel kan användas till ökad amortering, fortsätter Oskar Öholm.
