Sveriges isolerbranschorganisation Swedisol beställde en Sifo-undersökning som klart visade att svenskarna vill att politikerna verkar för en effektivare energianvändning, förutom att ta fram strategier för hur den framtida el-produktionen ska se ut. Swedisol fick därmed stöd för sitt arbete med energieffektivisering.

Frågan som 1000 svenskar fick i somras var: ”Regeringen och allianspartierna arbetar fram den framtida energipolitiken inom ramen för den så kallade Energikommissionen. Förhandlingarna avser främst den framtida produktionen av el. Tycker du att riksdagen/Energikommissionen även borde lägga fram mål om att effektivisera och minska energianvändningen?”

Hela 75 procent svarade ”ja”, medan 9 procent svarade ”nej” och 16 procent var tveksamma.

– Det var ett mycket tydligt svar som visar på vårt stöd hos svenska folket, säger Mats Björs som är vd på Swedisol. Många talar om energibehovet och framtida produktionen av energi, om den kommer att räcka för industrin och alla fastigheter. Vi har mer fokus på energieffektivitet. Det behövs en strategi och konkreta mål även här.

Riksdagspartierna i den så kallade Energikommissionen har faktiskt också kommit överens om att senast 2017 fatta beslut om ett mål för energieffektivisering under perioden 2020 – 2030. Men nationella mål är en sak; dessutom måste vi veta hur vi i praktiken ska kunna höja energieffektiviteten. Mats Björs talar om något av en flerstegsraket:

  • Klimatskalet. Ett välisolerat och tätt klimatskal är givetvis en förutsättning för hög energiprestanda.
  • Energitillförseln kan eventuellt kompletteras med solenergi eller annan fastighetsnära alternativ energikälla, för att minska mängden köpt energi.
  • Hyresgästernas och andra brukares beteende. Detta kan påverkas genom individuell mätning/debitering samt information.
  • Installationer. Rätt val av blandare, ljuskällor med mera kan minska energiförbrukningen avsevärt.
  • ”Bortglömda” energiströmmar kan tas tillvara, exempelvis genom att växla ut värme från duschvatten till avloppet. Det finns redan kommersiellt tillgänglig teknik för detta.

– Sedan ska vi inte glömma den tekniska isoleringen där vi arbetar för att förbättra denna, berättar Mats Björs. På detta område är BBR:s krav ganska luddiga och AMA är inte tydlig. Och exempelvis nya versionen av certifieringen Miljöbyggnad saknar helt krav på den tekniska isoleringen.

Teknisk isolering handlar om isolering av rör, ventilationskanaler, andra installationer och deras genomföringar. Här ska bland köldbryggor förebyggas och att stillastående varmvatten kallnar i sina ledningar.

– Vi behöver tydliga konkreta krav för energieffektivisering som sedan aktörerna har att förhålla sig till. Vid nybyggnationer är det lättare och inte särskilt kostsamt att nå hög energieffektivitet. Däremot är det betydligt svårare vid ombyggnader. Vid renoveringarna av miljonprogramsområdena står vi inför gigantiska utmaningar. Sverige behöver både ett mål för energieffektivisering och en plan för hur det ska nås, avslutar Mats Björs.

Kjell-Arne Larsson