Tänk dig att du bor i en del av en stad när någon säger: ”Om cirka 8-10 år måste vi flytta den här delen av staden och du måste flytta från ditt hus och flytta till ett annat”. Det är ungefär det som sker i Kiruna just nu.

Jag var på plats förra veckan när grundläggande principer för stadsomvandlingen och stadsflytten dryftades under ett av IVA arrangerat, välbesökt och högintressant seminarium på Folkets Hus i Kiruna.

Stadsomvandlingen är Kirunas just nu största och viktigaste projekt. Den har väckt uppmärksamhet i hela Sverige och i övriga världen.

Aldrig tidigare har ett så stort samhälle omvandlats på grund av att en industriverksamhet behövt marken. Kiruna kommun är beredd att lämna delar av staden, eftersom gruvindustrin är en basindustri och därför viktig för kommunen.

Omvandling
”Kiruna 4-ever” beskriver en samhällsomvandling där alla är med och där medborgardialog sida vid sida med den politiska processen berikar idéerna för det nya samhället. Förslaget binder samman centrala Kiruna med Tuolluvaara och Lombolo för att göra Kiruna till en hållbar och sammanhängande stad där naturen aldrig är längre än tre kvarter bort.

Det nya Kiruna ska byggas för en mångfald av människor. De som redan bor här ska känna sig hemma, de utflyttade ska känna sig motiverade att återvända och nya medborgare ska känna sig välkomna. Det nya Kiruna ska helt enkelt bli en ännu bättre plats att bo på!

Operativ fas
Stadsomvandlingen har nu gått in i en operativ fas. Två stora arkitekttävlingar, stadsbyggnadstävlingen och arkitekttävlingen för nytt stadshus, är avgjorda. Utvecklingsplanen för den framtida stadskärnan är klar och första spadtaget för Kirunas nya stadshus är taget.

Första detaljplanen i Nya Kiruna har också vunnit laga kraft. Den antogs av kommunfullmäktige 2014-06-18, § 146. Efter överklaganden vann planen laga kraft 2015-05-14 enligt Mark- och miljödomstolens beslut 2015-04-22 i mål nr P 3031-14.

Kiruna kommun har ett stort behov av att bygga fler bostäder till följd av gruvans expansion och en viss befolkningsökning i kommunen. Det är med andra ord ett starkt allmänt intresse att bostäder uppförs snabbt.

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för ett nytt bostadsområde i det så kallade Skjutbaneområdet.

Klart inom fem år
Ambitionen är att den nya stadskärnan med handelsgata ska stå klar inom fem år. Det pågår alltså mycket i Kiruna vilket visade med all önskvärd tydlighet vid två seminariedagar i slutet av förra veckan.

Huvudaktörerna är Kiruna Kommun inklusive de kommunala bolagen Tekniska Verken i Kiruna AB och Kirunabostäder, LKAB, Trafikverket och Vattenfall.

Kiruna kommun ansvarar för detaljplaner samt den fördjupade översiktplanen med miljökonsekvensbeskrivning. Det är alltså kommunens miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning som tar fram planer, medan andra aktörer (inklusive kommunens bolag Kirunabostäder samt Tekniska Verken i Kiruna AB) projekterar nya bostäder och annan bebyggelse samt infrastruktur som vägar, elledningar, vatten och avlopp.

Gruvföretaget LKAB har bedrivit gruvverksamhet i Kiruna sedan början av 1900-talet. LKAB är ett aktiebolag som är helägt av svenska staten. Hela koncernen har cirka 4000 anställda i ett 15-tal länder.

Nya sträckningar
Trafikverket planerar för nya sträckningar för delar av E10 och väg 870 i Kiruna. Trafikverket har byggt en ny järnvägssträckning förbi Kiruna.

Vattenfall har byggt två nya transformatorstationer och dragit cirka sex mil nya ledningar i centrala Kiruna.

Övriga intressenter är Länsstyrelsen, som bland annat bevakar att riksintressena i Kiruna tillvaratas; Bergstaten, som har hand om beslut i ärenden som rör prospektering och utvinning av mineral enligt minerallagen; Sametinget, som hanterar och bevakar frågor rörande samiska intressen i samband med stadsomvandlingen; Boverket, som har haft i uppdrag av regeringen att följa och stödja utvecklingen vad gäller byggande samt byggnader i Kiruna; Riksantikvarieämbetet, som tittar på kulturmiljöer, till exempel hur kulturhistoriska byggnader och områden i Kiruna ska bevaras samt universitet och institutioner som både forskar och följer utvecklingen med stadsomvandlingen i Kiruna.

Viktiga roller
Även KTH och IVA spelar viktiga roller i projektet, där det nog krävs en resa till Kiruna för att inse att det som ska ske, verkligen är på gång att ske och till stora delar pågår redan nu!

Blir det bra då? Jag tror det, i vart fall att döma av den entusiasm och skärpa som många av de berörda vittnade om och visade under seminariedagarna förra veckan.

Ett tydligt budskap från många av de inblandade var: se inte problemen – se möjligheterna! Och det är väl klart att möjligheterna finns, tänk dig att bygga upp allting från början igen – snacka om möjligheter!

Lycka till Kiruna!

Björn Asplind