Cirkulär ekonomi är den nya affärsmodellen som allt fler företag använder med stor framgång. Det är ett kretsloppstänk där drivkraften är att hitta innovativa smarta lösningar att till exempel återanvända restprodukter i nya produkter som sedan säljs ut på marknaden. Ikea, HM, Renault m fl ligger långt framme, medan byggbranschen fortfarande ligger efter.

När en kommun i Blekinge utlyste en arkitekttävling där cirkulär ekonomi skulle användas som strategiskt verktyg för uppförandet av kvarteret Kilen förväntades endast fyra-fem förslag. Trots krav på Cradle to Cradle lämnade ett 100-tal arkitektbyråer från hela världen, t o m Australien, in förslag till kommunens stora förvåning. Detta är bara ett exempel på hur stort det internationella intresset är för cirkulär ekonomi.

Cirkulära flöden

– Byggindustrin skapar mest avfall av alla industrier. Men att skapa cirkulära flöden i denna sektor är en stor utmaning eftersom byggsektorn är spretig med många aktörer där det är svårt att hålla ihop en helhetsoptimering, säger Ann-Charlotte Mellquist, cirkulär ekonomiexpert och projektledare på IBM.

Det handlar mycket om informationsteknologi och att kunna spåra material och produkter över tid och olika användningsområden, därför är IBM intresserade av detta.

Ofta hamnar dessa frågor hos hållbarhetschefen även om det till syvende och sist handlar om hur och vad företaget kan tjäna pengar. Frågan hör egentligen hemma på ledningsnivån och där tillför den cirkulära ekonomin en begreppsvärld och en terminologi som grundar sig i ekonomi snarare än miljö eller hållbarhet.

Cirkulär ekonomi, kretsloppstänk och att dela istället för att äga är på frammarsch. Det cirkulära ekonomiska systemet är av regenerativ natur (bromskraftåtervinning) och fungerar som ett levande ekosystem.

– Istället för att förbruka resurserna så återanvänder man dem till något annat. Man delar in dem i två olika typer: biologiska material som går tillbaka till jorden, och de tekniska materialen som man inte vill skall gå tillbaka till naturen. De ska helst cirkulera så länge som möjligt. Båda måste vara giftfria, förklarar Ann-Charlotte Mellquist.

Fyra principer

Det finns fyra principer varav det första är att det inte finns avfall utan avfallet är näring till annat. Den andra principen är förnyelsebar energi som drivkraft, det tredje är optimera helheten istället för effektivisera delarna, t ex modeller som driver en annan typ av samarbete mellan företag och organisationer. De är beroende av varandra genom att den ena köper avfall för att tillverka nya produkter.

– Linjär ekonomi drivs hårt av effektivisering av resursutnyttjande i enskilda delar. I cirkulär ekonomi måste du lyfta blicken och tänka långsiktigt. Du måste ta det till en helhetsnivå och hitta lösningarna, säger Ann-Charlotte Mellquist.

Den fjärde principen är mångfald och handlar om att hitta och ta till vara olika enheter och skalor av allting för att skapa resiliens (motståndskraft) mot externa chocker i en alltmer föränderlig värld.

– När man pratar om hållbarhet har det ofta satts i kontrast till lönsamhet och tillväxt och att det kostar pengar. Med cirkulär ekonomi kan företagen se lönsamheten och använda det som en drivkraft. Restprodukter i egen tillverkning kan med dessa affärsmodeller säljas vidare som nytt material, säger Ann-Charlotte Mellquist.

Ett exempel på remanufakturing är Renault som köper tillbaka gamla bilmotorer, bygger om och tillför nya delar för att sedan sälja dem igen. Rolls Rolls säljer flygtimmar på sina motorer. HM (Hennes & Mauritz) samlar in och återvinner kläder, Ikea använder mer och mer återvunna material i sina produkter, Ragn-Sells återvinner fosfor från slamaska.

Från lång tradition med linjär ekonomi har ser EU-kommissionen cirkulär ekonomi som en nödvändighet för att klara framtidens resursbehov. Tankarna om cirkulär ekonomi började i slutet på 2000-talet. 2010 bildades Ellen MacArthur Foundation som är den globalt ledande tankesmedjan och kunskapsbanken för cirkulär ekonomi.

CradleNet

2010 bildades CradleNet, ett nätverk för cirkulär ekonomi i Sverige. Ett forum där man diskuterar och byter erfarenheter kring hur man tar tillbaka sina produkter, designar om och sedan säljer, d v s Cradle to cradle (från vagga till vagga). Idag har nätverket ett 50-tal medlemmar och ca 15 medlemsföretag.

– Vi försöker att delta som föreläsare på olika event där vi pratar om cirkulär ekonomi. Intresset ökar och fler blir nyfikna och vill veta mera. Vi har även in Facebooksida där många lägger in intressanta artiklar, säger Johan Sidenmark, ordförande i Cradlenet.

Många av det stora företagen som satsar och vänder om från linjär till cirkulär ekonomi ser nya sätt att göra affärer.

– Jag jobbar själv på Ragn-Sells där vi ser att det blir allt mindre avfall i o m återvinningen. Då måste vi hitta nya sätt att tjäna pengar på. Eftersom vi är duktiga på att separera och utvinna material har vi inlett ett samarbete med Lidköpings Värmeverk och EasyMining Sweden där vi utvinner fosfor ur aska efter samförbränning av träflis och avloppsslam, berättar Johan Sidenmark.

De hjälper även Myrorna med klädinsamling och gallring som leder till att de får mindre textilier att hantera som ska ut till second hand.

– Vi tittar också på industriavloppsvatten för att se hur vi kan utvinna tungmetaller och sälja dem vidare. Det är hög tid att vi ser avfall som resurs istället för som problem, säger Johan Sidenmark avslutningsvis.

Av:Kim Hall